Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Arbete’ Category

LO och VF

Säga vad man vill om politik men ibland är jag glad att det är valår.

Imorse möttes jag på tågstationen av LO-representanter som bjöd på en frukostpåse och juice. Bara det hade varit gott nog. Sen kom tågvärden och gav mig helt gratis ett ex av länets självklaraste tidning. Morgonen kunde ju bara inte börjat bättre!

Väl på jobbet inledde vi vår första dag av kursen beteendeanpassad kommunikation = säljande kommunikation. Så sjukt spännande, men så sjukt tröttande. När utbildningsdagen var slut rusade jag direkt till ett föräldramöte där jag var lagomt mottaglig för information – not! Men det bjöds på kaffe och kakor – vilket jag iofs inte tog eftersom jag måste kunna somna någon gång den här sidan midnatt.

Direkt efter mötet småsprang jag mot tåget medans jag höll tummarna för att jag skulle slippa övernatta med de procentpåverkade på stationen. Och det slapp jag! Så nu sitter jag här: nöjd, glad, dyngtrött och med en mycket god insikt i vilken personlighetstyp jag är. På gott och ont kan jag säga…

Read Full Post »

Jag har ljugit

Idag har jobbtelefonen ringt oavbrutet – åtminstone har det ringt när jag haft som allra minst tid för ett samtal. Och samma situation har det varit för min kollega tvärs över skärmen.

Folk har ringt om allt som normalt sett hör till mitt jobb. Och dom samtalen har jag givetvis inga som helst problem med och oftast fortlöper dom i en trevlig ton. Men… Så har vi dom här andra samtalen. Dom som inte riktigt någon vill ta hand om. Dom som handlar om att personen i andra änden vill kränga på oss något. Något som är så fantastiskt prisvärt och bra. Så bra att man bara inte kan hoppa över det. För hoppar man över det riskerar man att missa något riktigt, riktigt, superbautamegadunderbra som definitivt skulle göra underverk för hela verksamheten. Jag pratar annonsförsäljare!

Så idag hade min kollega bara ingen som helst möjlighet/vilja/lust att prata med denne man som jagat henne ett bra tag. Så hon väser över skärmen (nu överdrev jag – hon är alldeles för ljuv för att väsa): Jag är inte här!

Så helt plötsligt tvingas jag lyfta på luren och lägga på min mest professionella röst och le med hela ansiktet – i tron att det ska höras hur fantastiskt glad jag av någon anledning är – och säga:

”Tyvärr, hon sitter upptagen i ett möte och är inte anträffbar.”

Sen log jag. Ja, herre min gud vad jag log. Jag log som om det skulle öka mina chanser till att Gud skulle förlåta mig för min lögn och kanske så småningom och efter att jag tagit nattvarden ett par hundra gånger ändå skulle låta mig komma in genom pärleporten. För hoppas på pärleporten kan man ju alltid. I alla fall så småningom. Ja, herregud vilken jädra pina…


PS Varför har jag så in i bänken svårt att ens dra en ”vit lögn”??!! Är jag ensam om det? Nä, det här måste jobbas på, så hädanefter kan ni aldrig riktigt veta vad som sanning eller inte här inne. Amen.

Read Full Post »

Upploppet

Måndag morgon, sista veckan innan semestern börjar. Nu gäller det att bli färdig med den sista högen…

Sen sovmorgnar, kaffe och morgontidning i sängen, ljumma och ljusa sommarkvällar… Mmmm

Read Full Post »

Ny, grön och osäker

Från första stund när jag som ny, grön, osäker och lite nervös klev in på jobbet och skulle försöka få grepp om det ogreppbara så var det särskilt en person som alltid såg till att jag hade det bra. C lyssnade tålmodigt på alla mina frågor (och upprepande av samma frågor), fel och fipplande. Så när hon gick i pension för något år sen så ville jag inte vara inne på kontoret den dag hon skulle gå ut genom dörrarna, sin sista arbetsdag…

Igår hade C bjudit ut oss alla till hennes lantställe vid Vänerns strand. Och det blev en härlig dag i solen med smörgåstårta, jordgubbstårta och sång. Vilken tur jag har som får vara bland dom här fantastiska människorna.

Ledsen för den dåliga bildkvaliten, men jag glömde kameran hemma så mobilen fick duga.

Read Full Post »

Borde man inte få löneförhöjning om man har som dom säger ”mycket på sitt bord” (och sin anslagstavla)? I så fall borde jag vara en lysande kandidat till 2000%-ig löneökning… 

Just nu är jag på väg in i mitt berömda idrottsliga tunnelseende. Det är full koncentration som gäller. Och tyvärr är det som vanligt mina arbetskamrater som får ta smällen eftersom jag då blir lättirriterad, smågrinig och nästan fullständigt ointresserad av andra samtal än om detta. Så det är tur för min rumskamrat M att hon går på semester idag – hon slipper mig!

Det är nämligen så att de kommande veckorna innebär nästan enbart arbete med totalt fokus på halvårsresutatet. Då ska allt, allt kontrolleras, registreras och redovisas. Och helst kontrolleras igen. Och det är då det händer… 

Jag hör inte, ser inte, tänker inte på annat än slutmålet. Tävlingsmänniskan som legat i dvala sen förra halvåret vaknar till liv. Jag SKA klara deadline. Hornen växer. Vi SKA ha bättre resultat än förra året! Hornen växer. Vi ÄR bäst!…

Hmm, undrar om jag måste söka hjälp för det här?

Read Full Post »

Klockan är 03.07 och jag sitter och lämnar kommentarer hos bloggvännerna… Jag kan inte sova. Jag har verkligen försökt – tro mig. Hoppas det här är en engångsföreteelse annars vet jag inte vad.

Men när jag ändå sitter här så kan jag berätta att jag gjorde mycket stora framsteg i min orienteringskarriär igår kväll. För första gången gav jag mig ut på en lite svårare bana alldeles på egen hand – utan att någon ”skuggade” mig. Mohahahaha…

Att jag dessutom hittade alla kontroller var som noisette på mjukglassen. Men jag var grymt ute på tunn is vid sjätte kontrollen och tänkte ge upp när helikoptermyggorna anföll mig i stora kolonner. Men jag vann den kampen och kände mig som en superhjälte. Fanfar…

Så efter att ha ränt runt i skogen i knappt 50 minuter var dagens alla jobbanspänningar som bortblåsta. Inga konstiga konton, inga referenskoder, ingen dubbelcheckning – allt var puts väck.

Dä ä gött dä! Som man säger i Värmland.

Read Full Post »

10968 Steg

Det blev en jättelyckad och lagomt sen kväll igår. Och jag träffade en halvkändis och en halvkändis till. Så det måste innebära att jag totalt sett träffade en helkändis.

Men eftersom jag i vanliga fall inte rör mig i dom här kretsarna så är dessa ”kända” människor fullständigt okända för mig – oavsett vad folk säger. Men eftersom chefen inte har klagat än så oroar jag mig inte för denna bristande allmänbildning. Dessvärre verkar det ibland även uppstå små pinsamheter när jag är kring dessa människor:

För en tid sen var vi med och anordnade en heldagskonferens där bl. a. Katarina Wennstam föreläste – och henne visste jag givetvis heller inget om. Hur som helst så blev det med korta puckar jag som fick i uppdrag att efter föreläsningen skjutsa henne till tåget – i min bil. I min skitiga, dammiga, skräpiga, pappersmuggiga bil! Jag vann visserligen lite tid då hon hade boksignering och kunde då smita ut och plocka bort det värsta. Men förstå när hon med sin fina beundrade vackra kjol slog sig ned på mitt smutsiga och fläckiga bilsäte! Död av skam.

Detta är något att sätta upp på min livsviktiga ”att-göra-lista”:

  • Ha en renare bil ifall jag måste leka taxi åt någon celebritet.

 

 

Read Full Post »

Older Posts »