Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for juli, 2010

Skogens guld

Jag hittade kantareller. Vilken glädje!

Det känns som om nån vill mig väl varje gång jag får syn på dessa gula och vackra små solar i skogen. Härligt. Och trots att det regnade hela tiden under den en och en halv timme jag var ute så gjorde det inte nåt. Jag log, pratade för mig själv och nynnade på en låt som jag fått på hjärnan. (Små människor) Jag var där och då. Underbart!

Dessutom fick jag njuta en gång till efter att jag smörstekt svamparna och lagt dom på en knäckesmörgås med smör som långsamt smälte…

Read Full Post »

Det är nära nu

Just nu befinner jag mig i ingenmansland. Ja, jag är fortfarande hemma i huset men ändå inte. Det kanske låter som ett uppslag för en mindre psykiatriskt undersökning men så dramatiskt är det inte.

Nästa veckan händer det något i mitt liv som jag för 5, 10 eller 15 år sen aldrig kunnat drömma om. Men sånt är livet och man rår inte över allt. Och kanske finns det en mening med allt det som sker – åtminstone lever jag efter den tron.

Och är det något jag lärt mig av den här resan så är det att inte ta något för givet, njuta av det man har och oftare leva i nuet.

Kanske ska jag försöka leva efter dom orden idag och ta den här fredagen som den kommer. Jag har inga måsten inplanerade, men det skulle vara kul att hitta några kantareller. Jag återkommmer med bildbevis om jag lyckas.

Kram till er alla

Read Full Post »

Gårdagen blev något utöver det vanliga – trots att inget utöver det vanliga hände.

Dagen började med en cykeltur tillsammans med minsteman ut till skärgården och Picassoudden där vi belönade oss med en mjukglass. (Visste ni förresten att den kända Picassokultpuren började byggas 1965 och är 9 meter hög…) Väl hemma varvade vi ned en stund för att sen fräschade upp oss inför ”räkfrossan” tillsammans med ”bästa grannen” nere i hamnen. Underbara och goa minste sonen åt en STOR hamburgare och verkade trivas i de vuxnas sällskap.

Hemma igen, med magen som ett fyrtorn, kröp jag upp soffan med laptoppen och såg att en gammal vän skickat en vänförfrågan på Facebook. Vad glad jag blev! Härligt!
Kvällen avslutades med tv-serien ”livvakterna” innan jag nyduschad kröp ned i den renbäddade sängen. Perfekt avslutning på en underbar dag. Något att tänka tillbaka på när hösten kommer. Hur har ni haft det?

Read Full Post »

Resterna…

Det är konstigt tycker jag. Allt som oftast får jag det som blir över – resterna liksom. Skräpet. Det som inte duger till någon annan. Men det som är ännu konstigare är att det inte gör något. Inte alls. För det som är mest använt, nött och slitet är oftast av allra bästa kvalitet. Och så är det med den här cykeln. Jag älskar den. Och idag ska den ta mig till skärgården – en tur på 1,5 mil t.o.r.

Och väl ute i skärgården väntar bland de godaste mjukglassar jag känner till.

Read Full Post »

Det sista jag sa…

Det sista jag sa innan jag igårkväll överlämnade vardagsrummet till tonårssönerna var:

Plocka ihop efter er
Släck lamporna
Lås dörren

Det som mötte mig i morse när jag kom ner till nedervåningen:

”Festen är över men den slöa städerskan är försenad”
Lampor som lös
Ytterdörren olåst
Bilen borta! (Sonen med körkort var inte hemma.)

Det var ren tur att jag inte fick brustna blodkärl i ansiktet, hjärtinfarkt, stroke…

Men istället för att skrika högt tog jag på mig skorna och gick ut i skogen en timme…

Read Full Post »

I eftermiddag ska minsteman och jag gå på bio. Det är första gången jag ska se en 3D-film, vilket ska bli jättekul! Är jag förresten den sista i universum som inte sett en 3D-film?!

Men innan bion ska vi besöka Värmlands museum, äta lunch och försöka njuta så mycket vi kan av ledigheten.

Idag inleds förresten årets Stockholm Pride.

Desto mer hot, våld och särbehandling människor som kämpar för allas lika rätt utsätts för, desto mer visar det på vikten av kampen mot exakt det samma.

Ha det gott alla, och berätta gärna vad ni hittat på idag.

Read Full Post »

”Är man från Värmland så är det ens skyldighet att göra reklam för den godaste mat vi har att erbjuda: Nävgröt med fläsk!” (Så sa den äldre mannen vi delade bord med under lunchen ute i den Brunskogska bygden igår.)

Jag säger bara: Skulle inte tro det!

För det första:
Gröten ser ut som en torkad spya.

För det andra:
Jag äter inte fläsk!

Sen om det är gott eller inte, det kvittar.

Men jag kan göra reklam för länets hantverk – och samtidigt sträcka på mig som en värmländsk tall som trängts i den ogallrade skogen. Rak, smal, envis och stolt! Vilka hantverkskunskaper som finns där ute i skogarna!

Jag köpte mig förresten ett par lovikavantar från Gammelvala och en stickad linnesjal från Klässbols linneväveri. Förlåt, men nu har jag börjat ladda inför hösten…

Finns det något ni är särskilt stolta (eller ”ostolta”) över i era hemtrakter?

Read Full Post »

Older Posts »